Det positiva med en nästan kulturfri barndom är att konsten blev desto mer underbar när jag fann den. Jag började min första konstskola när jag var 16 år. Sedan blev 9 års konstutbildning med inriktning på måleri.
Mitt konstnärskap befinner sig mellan stark existensiell smärta och måleriets oändliga möjligheter. Olja på duk är min vanligaste teknik. Färgens förmåga att bära en berättelse genom brutala förändringar är kanske mitt signum.

Min bildvärld har fokus på erfarenheten av att vara kvinna. Uppgörelsen med patriarkala språknormer och nedärvda destruktiva sätt att se på livet tar mycket av min tid både i ord och bild. Jag skapar ett större rum för mig som konstnär genom att skriva poesi med politiska undertoner och leka fritt med mina gärna dramatiska ämnen. En ton av saga har följt mig i skapandet men inte i form av gulligt fluff utan mer ett nödvändigt sceneri som möjliggör tricket att se världen på nytt.

Tecknandet är betydelsefullt. Här samlar jag information om det som jag vill måla i en nästan manisk process. Därmed inte sagt att teckningarna saknar egenvärde. Jag tecknar mina världar och det jag ser omkring mig. Besöker återkommande platser i samhället som intresserar mig. Alltifrån SIS Behandlingshem, teatern och konserthus. Det är med pennan på pappret jag får den djärvhet som är nödvändig för att fritt måla sjöjungfrur och min dotters ansikte på djupaste allvar.

Jag är produktiv och ställer ut regelbundet i hela landet.
Det är intressant med teman som ram för utställningar.
En utställning med mig består oftast av teckningar och målningar. De många berättelserna i mina målningar får som en syrgasbehandling av teckningarnas mer lätta uttryck.

Med långa perioder av enskilt arbete följt av intensiva samarbeten trivs jag bäst. Utbyte med andra är en förutsättning för utveckling och förmåga till självdistans.
Så jag jobbar gärna tillsammans med andra konstnärer, musiker, skådespelare, filmare och poeter i olika former av evenemang.

Jag har jobbat som lärare på Örebro Konstskola i måleri mm

Kommande uppdrag utställningar och pågående samarbete:

”Målare på 80-talet Konstepidemin Göteborg” med invigning av Lena Boëtius 4 oktober 2024

Karlskoga Konsthall, utställning 12 oktober 2024

”Jag tänker på AI”   Samlingsutställning på Vänersborgs konsthall våren 2025

Pågående Teckningsprojekt:

Varför är folkdansare så friska? - Kulturella Föreningen

Brott och Straff - Örebro Läns teater

Mentor genom Värmlands Län Region 2024

Styrelseledamot i Art of Sweden

Uppgörelsen och söndertuggandet
av patriarkala språknormer
destruktiva sätt att se på livet
tar mycket av min tid
både i ord och bild
måste sätta samman till nytt
jag liknar inte
jag har inget
tydligt budskap
jag gör konst
jag upplever att behovet av tröst är oändligt
behovet av tröst är bortom förståndet
Poesi är en slägga av tårar